Känner att det är dags att blogga igen, har inte haft någon slags bloggabstinens alls, inte tänkt det minsta på bloggen men nu är jag så uttråkad att jag snart dör! Snälla, kan det inte hända någonting? Ett rådjur springa förbi utanför, en hagelskur eller varför inte en ny värvning till Elfsborg (den förra verkar ju, hmm, bra) Jag dööör...
Letar febrilt igenom Alice päls efter fästingar, vill kunna ropa på mamma och pappa, få lite bekräftelse, "nu var ju duktig", just det ja, är ju inte jag som är duktig då, det är ju Alice. "nu var du duktig Alice, kom så ska du få en räka". Så lämnar även hon mig. Tur att jag inte hittade någon fästing.. Vill fortfarande ha henne jämte mig, trots att hon snarkar lite lätt...

Varför denna uttråkning nu då? Vad har hänt?
Det är just det, ingenting händer! Har bokstavligt talat legat hemma och varit sjuk sen i tisdags. Det enda jag har gjort är att sova, ha ont i huvudet, ont i ryggen, ont i nacken och det värsta av allt, ont i halsen. Varje gång jag sväljer känns det som jag sväljer en kaktus, eller ett knivblad, 1000 nålar.. Du fattar... Man sväljer ändå rätt ofta varje minut, timma, dag. Så den "smärta" jag upplevt de senaste dagarna är nog mer än hela livet tillsammans. Jag var mycket starkare när jag var barn... Kunde skära upp hela låret (har ett 15 cm långt ärr kvar) och fortfarande springa och leka med Madde istället för att åka till akuten och sy. Eller cykla in i en vägg och ja, få ont, och bara skratta åt det... Jag har blivit gammal och blödig... ILLA!
Nu känns det dock lite bättre,  lite mer som vassa knäckebrödsbitar jag sväljer nu... Imorgon är jag förhoppningsvis frisk nog att gå ut och ha kul! Vill ha kul...

Brukar ju skriva lite vad som hänt sen sist jag skrev.
Får tänka efter, var ju i Fiskebäckskil med Madde, underbart väder, utan den lördagen hade jag varit likblek nu!
Sen har jag jobbat... jobbat,... jobbat...
Va i Malmö och på Falsterbo horse show med Anna för några veckor sen... Också skitkul, massa shopping, festande och fina hästar...
En månad går väldigt fort...
Fast tre dagar kan kännas som flera år..
Tid, tid.
Jag fattar ingenting